Om vävda bärsjalar

Vävd bärsjal är ett redskap för bärande som lämpar sig från nyfödd och så länge man vill och orkar bära. Många undrar hur lång stund i sträck man kan bära i en sjal, det finns ingen tidsgräns utan rätta dig efter vad du och barnet orkar och önskar. Man kan bära på mage, rygg och höft. Det går dessutom bra att bära två barn samtidigt. Det finns en del att tänka på när man är nybörjare på vävd sjal, det mesta försöker jag täcka in under rubrikerna nedan. Om det känns så har jag en grov sammanfattning under respektive huvudrubrik.

Innehåll:

1. Att välja sjal

     1.1 Att välja storlek

             1.1.1 Allmänt om olika storlekar
             1.1.2 Bas-storlek
             1.2.3 Övrig att tänka på vad gäller storlek

     1.2 Ett par ord om bredd

     1.3 GSM och vävsätt

     1.4 Sjalmaterial

              1.4.1 Bambu
              1.4.2 Bomull
              1.4.3 Hampa
              1.4.4 Kashmir
              1.4.5 Lin
              1.4.6 Merino
              1.4.7 Repreve
              1.4.8 Silke
              1.4.9 Tencel
              1.4.10 Ull

     1.5 Egenskaper och hur de beskrivs

2. Om att knyta och bära

     2.1 Allmänt om att bära i vävd sjal

     2.2 Att välja knyt

             2.2.1 Barn som lutar/leaners
             2.2.2 Barn som sträcker på benen/spikar/legstraighteners
             2.2.3 Nybörjare
             2.2.4 Nybörjare på ryggknyt
             2.2.5 Nyfödd och de första månaderna
             2.2.6 Stora/tunga sjalbarn

     2.3 Om att välja position i sjalen

     2.4 Hur länge kan man bära?

     2.5 Har jag knutit rätt?

3. Inbrytning och sjalvård

     3.1 Nyköpt sjal

    3.2 Att bryta in en vävd sjal

    3.3 Allmänt tvätt och skötsel

    3.4 Sjalfynd och avvikelser

4. Märken, marknad och priser

 

1. Att välja sjal

För den som vill ha ett kort och förenklat svar på frågan så skulle jag säga välj en begagnad och välanvänd sjal i din bas-storlek (se länk under 1.1.2), med en vikt på mellan 200-300 gram/m^2 som inte är bredare än 70 cm. Bomull är lättskött. Välj en du känner dig fin i. För den som vill fördjupa sig finns mer info nedan.

När man ska köpa sjal så finns det några parametrar som man kan ha i åtanke: Vilken storlek man ska välja (längd), vilket material man vill att sjalen ska ha, tjockleken på tyget, sjalens bredd. En viktig fråga kan också vara om man har tänkt att köpa en helt ny eller en begagnad sjal. En ny vävd sjal kan nämligen vara stel och lite svårbearbetad i början, beroende på material och hur väven är gjord. Avsnitt 3 tar upp hur man på bästa sätt tar hand om en ny sjal, vad man kan göra för att mjuka upp den och vad man gör om väven skadas. Här finns tips om vart man kan vända sig för att hitta en som redan är mjuk och go. Jag har även lagt in en liten ordlista för att underlätta hur egenskaper på sjalar beskrivs, vilket kan vara bra att ha med sig om man ska köpa begagnat eller fråga andra om råd. Ett råd som hur som helst alltid är bra är att välja en sjal man tycker är fin, som en sporre i att lära sig använda den och lägg inte för mycket fokus på att hitta den perfekta sjalen alla har ändå olika preferenser. Försök hitta något nog bra och kom igång, klickar det inte så kan du alltid sälja den igen, oftast utan att det blir en särskilt stor förlust.

1.1 Att välja storlek:

1.1.1 Allmänt om olika storlekar

Storleken på vävda sjalar är deras längd, det skiljer ca en halv meter från en storlek till nästa. I alla fall i teorin. I praktiken så fållas de flesta sjalar innan första tvätt, när väven är okrympt. Därför skärs de med en krympmariginal med målet att de ska vara storleksenlig längd efter tvätt. Eftersom krympmån är lite ungefärligt så är det sällan en sjal är exakt längd för sin storlek. Den som kikar efter sjal på begagnatmarknaden ser snabbt att en del sjalar beskrivs som långa eller korta för sin storlek pga detta. Det här är de längder som de flesta företag har som standard för sina storlekar:
Stl 2 – 2,7 m
Stl 3 – 3,2 m
Stl 4 – 3,7 m
Stl 5 – 4,2 m
Stl 6 – 4,7 m
Stl 7 – 5,2 m
Stl 8 – 5,7 m
(Storlek 1 då? undrar någon. De finns, men de är ovanliga. Det är inte ens alla tillverkare som gör de andra korta storlekarna. Storlek 1 är så kort att användningsområdet är ganska begränsat. Företaget Oscha tillverkar stl 1 men säljer dem under namnet shawl, de går förstås ändå bra att bära i.)

Hur man mäter sjalen är en vanlig fråga eftersom många sjalar har snedskurna ändar. Eftersom sjalen är lika snedskuren på båda håll, så mäts längden på sjalen genom att mäta en långsida.

1.1.2 Bas-storlek

Det är vanligast att man börjar med att köpa en sjal som är i sin bas-storlek. Låt mig förklara vad det är. Eftersom att våra kroppar ser olika ut så kan vi behöva olika lång sjal för att göra samma knyt. Bas-storleken är den längd du behöver för att knyta omslutet kryss (FWCC) med knuten bak. Svårt att veta när man aldrig testat att knyta en sjal, men här finns en enkel guide. Om du kryssar i att du vill kunna knyta allt på fråga 4 så får du upp din sannolika bas-storlek: https://www.didymos.com/en/sizeadvisor/ . Knytet som jag nämnde är dessutom det knyt man oftast börjar med när man lär sig vävd sjal.

1.2.3 Övrig att tänka på vad gäller storlek

Beroende på vad du vill knyta så är olika storlekar mer eller mindre lämpliga, därför finns mina videor samlade efter kortaste sjal-längd som behövs för respektive knyt här. För många knyt så behövs det mindre tyg för att knyta upp ett barn på ryggen eller höften än vad det behövs när man knyter fram. Men det finns ofta längre och kortare versioner av de flesta knyt, så variationsmöjligheterna är många både för kortare och längre sjalar. Det är också så att en del tjockare sjalar upplevs som kortare än en tunnare sjal i samma faktiska längd.

 

1.2 Ett par ord om bredd

Det är inte alltid man behöver bry sig så mycket om bredden, men jag tänkte ändå att jag skulle säga något om det. Bredden på de sjalar jag stött på ligger någonstans mellan ca 55-80 cm för en vävd sjal. Det är alltså ganska stor skillnad från smalast till bredast. Om man är ny och bär ett litet barn så kan det vara skönt om sjalen inte är superbred, men tjockleken på sjalen spelar in i upplevelsen. Är sjalen lite tunnare så blir bredden mindre påtaglig i form av bylsighet.

 

1.3 GSM och vävsätt

Gsm är något man snabbt stöter på i de vävda sjalarnas värld. Det är förkortning för grams per square meter, alltså ett mått som närmast kan liknas vid densitet. Man brukar tala om gsm som sjalens tjocklek, men det är ett mått som i sig kan vara vanskligt att tolka som enbart tjock eller tunn. Det är mycket annat än materialets vikt som bestämmer om sjalen kommer att kännas tjock eller tunn. Om väven är tät så kan högt gsm ändå kännas ganska tunt och smidigt. En väldigt fluffig väv kan kännas tjock trots att gsm inte är jättehögt. Olika material väger olika mycket också förstås. Med det sagt så kan gsm ändå vara en viktig vägledare. Exakt vad som räknas som tunn, medeltjock respektive, tjock sjal beror lite på vem man frågar. Begreppen. har förskjutits något de senaste åren. Men sjalar runt 200 gsm eller under är oftast riktigt tunna, upp till 250 gsm är sjalen oftast ett mellanting mellan tunn och medeltjock, från 250 gsm till 300 hittas medeltjocka sjalar och en bit över 300 gsm så är de flesta sjalar ganska tjocka.

 

1.4 Sjalmaterial

Sjalar förekommer i en rad olika material och blandningar. Jag ska föröka säga något lite översiktligt om de vanligare materialen.

1.4.1 Bambu:

Bambu finns i två ganska olika tappningar, om inget mer än bara bambu specificeras så är det oftast viskos som avses. Bambufibern har då bearbetats ganska hårt innan den spunnits. Bambuviskos är den vanligast förekommande varianten av bambu och är en väldigt mjuk och lite glatt fiber som inte är så väldigt viktbärande. Sen finns det något som kallas natural bamboo eller bambulin, som det senare namnet anger så är det en fiber vars egenskaper liknar lin. Den är stum, stark och kan behöva lite inbrytning för att mjukna.

1.4.2 Bomull

Bomull är ett klassiskt material som är basen i de flesta sjalar. Bomull är lättskött och kanske ett av de mest mångsidiga materialen som finns i bärsjalar. Bomull finns i många olika kvalitéer och kan behandlas på olika sätt. Vanliga exempel är kammad bomull – ofta en extra mjuk och fluffig upplevelse, eller merceriserad bommull – en tråd med extra glans. Bärgeneskaper varierar väldigt mycket beroende på hur sjalen är vävd, en bomullssjal kan vara fluffig och supermjuk, en annan kan vara ganska stum och kännas grövre i kvalitén.

1.4.3 Hampa

Hampa är en stark växtfiber som ger god avlastning. Det är ganska ofta en ny sjal med hampa behöver en del bearbetning/inbrytning innan den blir riktigt mjuk. Hampa är lättskött när det kommer till tvätt eftersom det kan tvättas i maskin utan problem. Hampa har liksom lin en tendens att bli skrynkligt. En sjal med hampa har oftast små ojämnheter i tråden sk. nubs och slubs. Fibern mjukas upp av värme och fukt, vilket kan nyttjas när man försöker bryta in en sjal med hampa. Vad gäller bäregenskaper så bidrar hampa ofta med stumhet hos en sjal och de har ofta bra viktbärande egenskaper.

1.4.4 Kashmir

Se avsnittet om ull.

1.4.5 Lin

Lin är en riktigt stark växtfiber. Lin kan tvättas i maskin och strykas på höga temperaturer. En ny sjal med lin kan gärna blötläggas (så oskrynklad som möjligt) innan första tvätt för att undvika att det bildas veck. Linets bäregenskaper bidrar ofta till starka och avlastande sjalar, lin är liksom hampa ett stumt material. Lin bidrar oftare med glid än grepp. Lin är ofta luftigt och upplevs som svalt. Linnetråden har också ofta ojämnheter sk. nubs och slubs. Det man ska tänka på med lin är att om det förvaras vikt på samma ställe länge så kan permanenta veck uppstå. Det är primärt ett kosmetiskt fel, men vecket kan leda till att väven nöts just där och försvagas på sikt. Lin är också det material som oftast kräver mest jobb för att bli riktigt mjukt.

1.4.6 Merino

Se avsnittet om ull.

1.4.7 Repreve

En fiber av återvunnen plast som sägs lämna ett ganska litet klimatavtryck vid framställningsprocessen. Repreve är ofta mjukt och fluffigt, dessutom smutsavvisande och skrynklar inte. När det kommer till bäregenskaper så jämförs ibland repreve med ull (två material som på andra sätt är ganska olika). Det bidrar med stretch, ibland fluffighet och det som kallas för bounce , studs i sjalen.

1.4.8 Silke

En stark fiber som förknippas med lyster. Silke är en mångsidig fiber med många ansikten. Gemensamt för allt silke är att det ofta anses som en sval fiber och att den åldras av solljus. Undvik därför att låta en silkesjal ligga ute i solen i onödan. Silke innebär fintvätt eller handtvätt, med särskilt tvättmedel. Silke kan också ha en ganska säregen doft när fibern är ny och/eller blöt. Bäregenskaperna är svåra att rama in, fibern är stark men beroende på hur silkestråden behandlas så kommer en viss typ av silke göra sjalen greppig och fluffig ex. tussah, medan andra typer göra sjalen glidig med mycket lyster ex. mullbärssilke. Bourettsilke är gjort av silkesrester, vildsilke är gjort av övergivna silkespuppor.

1.4.9 Tencel/Lyocell

Tencel är viskos som tillverkas av cellulosa från träd. Det anses också vara miljövänligt. Tencel är ett skyddat varumärkesnamn och lyocell är det generiska namnet. Det går att maskintvätta och sägs vara ett mjukt och mysigt material som dessutom fungerar bra vid varmare väder.

1.4.10 Ull

Ull är ett mångsidigt material som många tänker tillhör vintern. Det finns absolut ullsjalar som kan anses varma, men ull generellt är värmereglerande, dvs håller dig varm när det är kallt och svalkar när det är varmt. Ull handtvättas eller tvättas på ullprogam om den inte är superwash-behandlad. Ull är generellt smuts- och vattenavvisande och bör plantorkas (tips: lägg handdukar emellan som suger upp vattnet). Det många oroar sig för är att ullen ska bli tovad, det sker när ull utsätts för värme, friktion och väta i kombination. Ullens bäregenskaper är fluffighet, stretch med återfjädring. En sjal med hög andel ull blir ofta en sjal med studs. Om inget särskilt anges så är det oftast lammull, det är den ull som har störst risk för att kännas varm och stickig, men det varierar ganska mycket mellan olika märken. Kashmir sticks nästan aldrig om man inte är särskilt känslig. Kashmir är mindre fluffigt och stretchigt än lammullen. Merinoull kan ses som ett mellanting mellan de båda.

 

1.5 Egenskaper och hur de beskrivs

Eftersom bärsjalsvärden i sverige är relativt liten jämfört med internationellt så förekommer en hel del engelska uttryck oftare än deras svenska motsvarigheter, så listan blir lite svengelsk, bara för att det ska vara lätt att hitta de begrepp som oftast används.

  • Bounce – Jag har översatt det med studs, sjalen gungar lite när du rör på dig.
  • Cush – Kuddighet, någon som känns mjukt på axlarna. En egenskap som förändras beroende på hur tung den som sitter i sjalen är.
  • Följsamhet – Hur lätt sjalen har för att forma sig och följa med när du knyter.
  • Glid/Glide – En sjal med lite friktion. Ibland en önskvärd egenskap som gör att sjalen glider lätt på plats och inte fastnar på vägen. Om det blir för mycket av det goda upplevs sjalen som hal.
  • Grepp/Grip – En sjal med mycket friktion. Också en tveeggad egenskap som ibland håller knytet på plats helt fantastiskt. Många gillar mycket grepp till bland annat enkel ryggsäck. Men som i flerlagersknyt, särskilt på rygg, kan göra sjalen svår att spänna.
  • Lösvävd/Loose – En löst vävd sjal har ofta lite mer stretch för att själva väven kan röra på sig. Det upplevs ofta som mjukt och fluffigt i handen. En löst vävd sjal kan dock vara känsligare för att trådar råkar fastna i något så att det blir öglor, sk pulls på engelska, i väven.
  • Recoil/Återfjädring – en egenskap som hänger ihop med stretch. Ingen stretch – ingen återfjädring. Därmed inte sagt att alla stretchiga sjalar återfjädrar. En del stretchar till ett nytt läge där sjalen blir stum, andra håller åt med motsvarande kraft som du spänt ut den. Det senare är egenskapen som recoilförsöker beskriva.
  • Sag – en sjal som har tendens att sjunka trots att den var ordentligt spänd från början. Ofta en ganska frustrerande egenskap, som blir påtagligare i ett knyt med bara ett lager och ett tungt barn, men som ofta märks mindre i flerlagersknyt.
  • Stretch – En vävd sjal stretchar varken på längden eller bredden som en trikåsjal kan göra, men en del stretchar på diagonalen. Ofta en komponent i följsamhet.
  • Stadga – En sjal som känns stadig och som håller upp barnet väl när du knyter den.
  • Stum – En sjal som har ingen eller mkt lite diagonal stretch.
  • Som ett bandage – Ett vagt begrepp där olika personer menar lite olika saker när de skriver. Oftast rör det sig om något som är väldigt följsamt. En del tänker på en en elstisk linda som stretchar och stöttar ofta kallat recoil, andra gör det inte.
  • Tätvävd/Dense – En tätt vävd sjal upplevs oftast som stadigare, de känns oftast tunnare än vad man skulle gissat utifrån gsm (sjalens vikt), ofta är en tätt vävd sjal mindre känslig för skador.

2. Om att knyta och bära

För den som inte orkar läsa allt och bara vill ha ett knyt att börja med så skulle jag föreslå det som kallas för omslutet kryss, front wrap cross carry (FWCC) på engelska. För den som vill börja bära på rygg så föreslår jag ryggsäck som ett bra knyt att börja med. Om knytet känns bekvämt och säkert så är du på rätt väg. För den som vill ha lite mer kött på benen så finns mer nyanserad information nedan.

2.1 Allmänt om att bära i vävd sjal

För en del känns det som en hel vetenskap att börja bära i vävd sjal. Mängden text på den här sidan kan säkert bidra till det intrycket. Men låt dig inte avskräckas, mycket av det jag skriver är för att den som är nyfiken ska kunna söka information. Det behöver inte vara så svårt som det verkar och man behöver absolut inte ha koll på allt som står här. Det viktigaste har jag sammanfattat i punktform viktigaste budskapet i det här avsnittet här:

  • När du hittat en sjal att knyta med, börja med ett knyt (tips på knyt som nybörjare brukar gilla hittar du här). Och om det känns trixigt – ge knytet några chanser innan du ger upp, men streta inte på med samma hur länge som helst om det känns motigt. Alla blir inte vän med alla knyt, testa istället ett annat då.
  • Välj övningstillfällen när ni båda är utvilade och mätta. Det underlättar det mesta när man är ny på något.
  • Kom ihåg att ni är båda nybörjare, både du och barnet. Barnet kan bli extra ”krångligt” att knyta med om du känner dig stressad, eftersom det känner din stress. För en del kan övning på en mjukdjur eller docka hjälpa en att memorera rörelserna så att de känner sig tryggare.
  • Många undrar om de gjort rätt. Du har gjort rätt om det inte gör ont och säkerheten är uppfylld, knytet måste inte vara perfekt för att duga.
  • Får du inte till det eller känner du dig osäker? Be om hjälp. Här finns tips om var du hittar någon som kan hjälpa dig.
  • Hur länge kan man bära då? Det finns inga restriktioner. Så länge det känns okej för er som är i sjalen så är det bara att fortsätta.

 

2.2 Att välja knyt

Eftersom valmöjligheterna är många så kan det vara svårt att välja rätt knyt. Jag har försökt underlätta lite genom att lägga upp lite förslag i olika kategorier här. Men om man inte känner till knyten så kan det kännas lite svårt ändå. Så här nedan tänkte jag brodera ut texten lite mer om vad som kan vara bra att tänka på beroende på vem du är och vem som sitter i sjalen.

2.2.1 Barn som lutar/leaners

Problem med att barnet lutar sig i sjalen brukar debutera efter några månader. Det går ofta i perioder och beror vanligen på nyfikenhet och att barnet vill se sig omkring. Om man knutit enbart mage mot mage så kan man då prova ett höftknyt eller kanske ett högt ryggknyt som ex. ryggsäck (om man känner sig bekväm med att knyta på rygg) där barnet får lättare att se sig omkring och eventuellt lutar sig mindre pga detta. Men sen är det så att en del knyt ger bättre stöd åt sidorna än andra knyt. Framförallt är det knyt som innehåller sjalpass som på engelska kallas traditional sling pass eller hammock pass, en typ av sjalpass som passerar från barnets axel, går brett över rygg och rumpa och sen rakt ut på motsatt sida. Den här typen av pass är vanligt förekommande i flerlagersknyt. Men i flerlagersknyt så kan det av andra anledningar vara svårare att få optimal position för lite mindre sjalåkare – jag diskuterar detta mer ingående under 2.2.5 nedan. Tips på knyt som är stadigare åt sidorna hittar du här.

2.2.2 Barn som sträcker på benen/spikar/legstraighteners

Jag kan börja med att säga att det är vanligt att barnet sträcker på benen när man knyter, så om ditt barn är ett sånt som gärna gör det så är du i gott sällskap. Det finns dock grader i det hela. En del är glada eller lite missnöjda, kanske uttråkade och sträcker på sig nån gång då och då, andra är som små spikar. Det finns mycket man kan göra, dels bara att se till att sätet är korrekt spänt (om man nu kommer så långt). Ett säte ska vara spänt i en rak linje från knäveck till knäveck, högre upp än själva rumpan. Om det smyger sig in löst tyg här så förstörs ofta sätet när barnet sträcker på benen, men korrekt spänt så håller det för mer än man kanske tror. Sen finns det så klart en och annan houdini som kan häva sig upp även ur ett väl spänt säte, men då har ändå knytet kvar sin form kvar även om barnet inte sitter optimalt placerad i det längre. För den som vill få lite tips kring att spänna sätet så har jag en video om det här.  Barnet är oftast inte heller lugnare än vad du är, detta gäller extra mycket när man börjar knyta på ryggen, något som många kan tycka är lite svårt till en början. Då kan det vara trösterikt att komma ihåg att barnet kommer nog kommer att spreta mindre med benen när ni båda hunnit vänja er lite, ta en bit i taget, ni måste inte klara det hela vägen på en gång.

Nu till saken, de som inte sitter kvar i ett vanligt säte hur man än spänner och drar så finns de knyt med oförstörbara säten. Det är knyt som innehåller sjalpass som på engelska kallas cross pass, knyten brukar ofta heta cross carry i lite olika tappningar och där går sjalen mellan barnets ben så att barnet sitter gränsle över sjalen. Inte ens en spik rår på sätet då. Men som jag skrev i stycket ovan så är här typen av pass är vanligt förekommande i flerlagersknyt. I flerlagersknyt så kan det av andra anledningar vara svårare att få optimal position för lite mindre sjalåkare – jag diskuterar detta mer ingående under 2.2.5 nedan. Hursomhelst, tips på knyt som det är svårt att sträcka på benen i hittar du här.

2.2.3 Nybörjare

Som nybörjare är det inte alltid så lätt att veta vilket knyt man ska ge sig på först. Det enklaste svaret är att de flesta börjar med det som heter omslutet kryss, front wrap cross carry på engelska, förkortat FWCC. Men sen är det inte alla som gillar just det knytet, det kanske inte ens är det mest optimala för just dina behov. Det är aldrig fel att prova sig fram, jag har en liten lista med förslag här. Se dem som just vad de är, förslag och glöm inte att övning ger färdighet. Första knytet kanske inte blir perfekt, än sen då? Målet är att knytet ska vara bekvämt och säkert, resten är oviktigt. Och du lär dig oftast något även om barnet blir argt och du behöver avbryta mitt i knytandet.

2.2.4 Nybörjare på ryggknyt

Ryggknyt känns oftast som en tröskel för många. Det behöver inte vara så svårt, men det känns ofta ovant att pilla med något bakom ryggen där man inte ser vad man gör. Ryggsäck är ett bra knyt att börja med, du hittar instruktionen här. För den som tycker att det känns jobbigt, men ändå vill knyta på rygg så kommer här lite tips. Ta med dig det du tycker hjälper och strunta i resten, alla är vi olika.

  • Hitta någon som kan och be om hjälp. Lättare sagt än gjort för vissa. Bland länkarna så finns lite tips om hur du hittar bärande föräldrar nära dig, många är väldigt hjälpsamma. Man kan också anlita en bärandekonsult. Men ibland kan det räcka med att vem som helst står bakom dig, redo att ta barnet om något inte skulle gå som tänkt.
  • En del vill se videon medan de knyter, men den som knyter är ofta van och då går det ibland lite för fort. Då kan det vara bra att veta att YouTube har en funktion som gör att du kan sakta ner videon.
  • Mjukt underlag, en del står bredvid soffan, andra i sängen. Tänk bara på att det är viktigt att du själv står stadigt.
  • Stå vid en spegel, det kan hjälpa en att se lite bättre vad som händer där bak.
  • Distrahera barnet, ge det något det tycker om att hålla i, slå på babblarna, be storasyskonet göra en liten teater – det är oftast lättast att knyta upp ett nöjt barn.
  • Ibland kan det hjälpa att ta en liten bit i taget så att ni båda får vänja er. Börja med att lyfta och ner tills det känns avdramatiserat. Knyt ett halvt eller ett fjärdedels knyt. Du lär dig efter vägen och tillslut är du i mål.
  • Hitta något annat att prova med. Det är inte helt enkelt att knyta något som inte väger så mycket, men det kan ändå vara en god hjälp för att få träna rörelserna och gå igenom stegen, så har du hjälp av muskelminnet när det sen är skarpt läge.
  • Stå inte så långt framåtlutad, ett tips som kan kräva att man börjat känna sig lite mer säker, men det gör ofta att barnet sitter nöjdare på ryggen och resulterar oftast i ett knyt som är bättre spänt.

2.2.5 Nyfödd och de första månaderna

För den som bara vill ha uppslag på knyt, se här. Det är vanligt att man får rådet att välja ett knyt med enbart ett lager tyg över barnet när det är litet, en rekommendation med ett gott uppsåt men som i vissa sammanhang har växt sig till lag. Låt mig först säga att det inte skadar barnet att sitta i ett flerlagersknyt innan det sitter stadigt, bara knytet uppfyller säkerhetsreglerna så är det ingen panik, däremot kan det vara lite knepigare att få ett riktigt litet barn att sitta i ett knyt med många lager. Det kan vara lätt hänt att man tappar spänningen i sjalen lite när man ska dit med nästa lager eller brer ut tyget över barnet. Ett stort barn som håller bålen själv påverkas inte i samma utsträckning av det som ett litet, utan bålstabilitet. Så var extra noga med att knytet är jämnt spänt, särskilt det innersta lagret som är det som primärt håller barnet uppe i sjalen. Dessutom är det så att det i vissa knyt är svårt att knyta så att överkanten stöttar nacken. I knyt med pass som går mellan barnets ben så kan ett litet barn som ännu inte öppnar höfterna till särskilt stor vidd tvingas till en position där barnet hamnar ganska bredbent vilket kan försämra barnets komfort. Så om du vill underlätta för dig själv så är det oftast lättast med enlagersknyt. Om du vill prova något annat, se till att barnet sitter ordentligt tight mot din kropp så att ryggen får adekvat stöd och glöm inte att gå igenom cheklistan för att se till att barnet sitter säkert i knytet.

2.2.6 Stora/tunga sjalbarn

Det genomgående när man bär tyngre när man bär tyngre barn är att de flesta ofta väljer knyt med flera lager eftersom det ger extra stöd och fördelar belastningen. Vissa knyt är till och med såna att de känns för stora till en början och att barnet liksom behöver lite längd för att passa optimalt i dem. Många trelagersknyt, framförallt på rygg, upplever jag som såna. Double hammock är kanske det vanligaste knytet, där det breda bröstpasset avlastar axlarna och fördelar vikten över bålen, men där det är svårt att få till en bra bäckenvinkel på de som är lite korta i rocken. Vid knytande på rygg är ofta bröstpass en ingrediens som efterfrågas, tänk bara på att bröstpasset tar mer av vikten ju större del av barnet som sitter nedom bröstpassets överkant. Om barnet sitter för högt relativt bröstpasset så blir det ändå tungt för axlarna, om man då hissar ner barnet lite så kan man känna hur bröstpasset successivt tar över vikten. Förslag på knyt som kan passa lite större sjalbarn hittar du här.

 

2.3 Om att välja position i sjalen

  • Mage mot mage är det vanligaste sättet att placera barnet framtill i sjalen. Det är ett sätt som det går bra att bära även förtidigt födda. En position som också har fördelen att barnet hamnar upprätt vilket kan vara en fördel med små barn som just ätit, för att minska risken för kräkningar. Det går också lätt att placera barn med instabila höftleder på ett sätt som gör att ledhuvudet hålls på plats i ledskålen när man bär i denna position.
  • Vaggposition är också något som ofta finns med i instruktionshäften, det man ska tänka på är att det är en position förenat med större risker och kräver därför mer uppmärksamhet från bäraren än ex. när barnet sitter mage mot mage. En del instruktioner visar att barnet kan ha huvud och nacke stöttad av sjalen medan det ligger, vilket leder till hög risk för att barnets haka faller fram mot bröstkorgen och barnet får svårt att andas. Dödsolyckor har tyvärr inträffat när barnet legat så. Så för den som vill bära barnet i vagga, se till att barnet har huvudet utanför sjalen och stötta nacken med din arm eller hand. Och som sagt, håll extra uppsikt.
  • En position som ofta förväxlas med vagga är när barnet sitter upprätt sidledes i sjalen, vilket är ett gott alternativ för de barn som inte trivs mage mot mage. 
  • Buddha kallas den position där barnet sitter vänt från bäraren. Det som är viktigast att tänka på om man väljer att bära barnet vänt från sig är att se till att stötta barnets huvud eller byta position i situationer där barnet inte kan hålla huvudet från att falla framåt själv (sovande barn eller de utan adekvat styrka), så att luftvägen hålls fri. Det är också en position där barnet själv har svårt att reglera mängden intryck.
  • Höftbärande fungerar oftast bäst från att barnet blivit några månader och kan öppna höfterna vidare för egen maskin.

 

2.4 Hur länge kan man bära?

Så länge det känns okej för er som är i sjalen så är det bara att fortsätta. Det gäller både för stunden och när barnet växer, barnet är ”för gammalt” för att bäras när en av er inte längre trivs med det. Vad gäller barnet så kan det gå lite i perioder, så bara för att barnet inte vill ett tag så betyder inte det att det behöver vara slut med bärande för all framtid.

En del förundras av att en del kan bäralånga stunder när man själv inte orkar lika mycket. Att bära är en vana, se det som träning, dina muskler vänjer sig att hålla uppe barnets vikt. Om du bär ofta så vänjer sig din kropp och du blir starkare. Samma sak kan man behöva tänka på när man väljer ett nytt knyt. Om knytet aktiverar andra muskler än de som är vana så blir du trött fortare. Sen är det så att olika knyt avlastar på olika sätt så ibland kan man behöva växla till en annan typ av knyt för att axlarna ska orka. Val av sjal kan också påverka i viss utsträckning. Olika sjalar är olika förlåtande, men det är svårt att peka ut exakt vilken sjal man ska välja eftersom det handlar mycket om personliga preferenser.

Om man ska bära mycket så vill jag slå ett slag för att bära varierat. Ingen orkar hur länge som helst i samma knyt. Givet att barnet är stort nog för att sitta på höft och rygg, så förespråkar jag att växla knyt, växla position och sida så att dina muskler får vila emellanåt.

2.5 Har jag knutit rätt?

Det korta svaret på frågan är att om det känns någorlunda bekvämt och säkerheten är uppfylld så ja, då har du knutit rätt.

Men om det känns tungt och obekvämt då? Då kan det behövas lite felsökning. Det första jag alltid tänker på är om sjalen är ordentligt spänd. Barnet ska inte sitta löst, eller röra sig nämnvärt relativt din kropp när du går. I sjalen ska ni kännas som en enhet. Det andra är om sjalen är jämnt spänd. Om sjalen är ojämnt spänd så kommer vissa punkter belastas mer och det blir ofta obekvämt. Mycket av det här handlar om teknik och vana. Det kan också vara så att det finns andra knyt som är bättre lämpade, kika gärna lite under 2.2 om att välja knyt eller här för uppslag. Jag försöker ofta undvika att skylla på sjalen, men ibland är det faktiskt den som är boven, alla axlar trivs inte med alla material och vävsätt. Tjockleken kan också vara en faktor, en mycket tunn sjal med ett tungt barn kan lätt skära in.

Har jag knutit för tight? Är en vanlig fundering. Den man främst oroar sig för brukar vara barnet, hur vet man att barnet sitter bekvämt? Generellt kan man säga att små barn är bra på att säga ifrån, ett barn som sitter och sover utan ett knyst har sällan ont. Det är lätt att oroa sig för märken, ibland ser man linjer där barnet suttit, men tänk också att du kan få linjer på benen av dina strumpor också utan att de sitter det minsta obekvämt. Jag brukar säga att man är två i knytet, sjalen stramar ofta lika mycket runt dig som barnet. Känns det skönt för dig så är oddsen höga för att det är det samma för barnet och tvärt om.

Lägg inte för mycket energi för att knyta perfekt. Om barnet är irriterat och trött så kan det vara bättre att knyta snabbt och sen rätta till knytet när liten har somnat eller lugnat sig. Som sagt, säkert och bekvämt är målet, inte nödvändigtvis perfektion.

3. Inbrytning och sjalvård

Förenklat och sammanfattat: tvätta en ny sjal i flytande tvättmedel och utan sköljmedel. Följ tvättråden. Strykning hjälper till att mjuka upp sjalen och om den är stel bär i den, sitt på den, sov på den, fläta den eller använd som hängmatta. Tumla den om du vågar. Mer nyanserad information finns nedan.

3.1 Nyköpt sjal

När du köper en helt ny sjal så är det väldigt festande att ta fram och testa den först av allt. De flesta sjalarna kommer i det som kallas för loom state, alltså att de inte är tvättade sen de vävdes. Väven är känsligare för att trådarna ska flytta sig ur sitt läge när sjalen är i loom state. Därför bör sjalen tvättas innan den utsätts för påfrestningar i form av bärande. När sjalen tvättas så fluffar trådarna i väven till sig, mjukas upp och hakar i varandra på ett sätt som gör att väven hålls bättre på plats. Annars finns risk för sk thread shifting, mer om det under 3.4 nedan. Praktiska frågor om hur man tvättar tar jag upp under 3.3.

Vissa märken skickar sina sjalar färdigtvättade, men det är ofta en god idé att tvätta innan användning ändå eftersom det oftast finns en hel del färgrester och damm från produktionen kvar som kan vara skönt att bli av med innan barnet sitter i sjalen och börjar suga på den.

Innan du tvättar sjalen för första gången så är det en god idé att kolla igenom sjalen för att se om den har några skador eller avvikelser. Det förekommer tyvärr och om du ska kontakta företaget som sålt den så gör du klokt i att dokumentera eventuella avvikelser innan du tvättar så att du med säkerhet vet att det inte är din tvättmaskin som är boven.

3.2 Att bryta in en vävd sjal

När sjalen är ny så kan det vara så att den är lite stel och svårknuten. Det gäller inte alla sjalar, men många blir mjukare med lite bearbetning. Sjalar som innehåller stadiga material som lin och hampa kan behöva lite mer jobb än sjalar i andra material för att bli riktigt mjuka. Här kommer en lista med saker du kan göra för att mjuka upp sjalen. Jag har planer för en video, men den är inte klar än.

  1. Tvätta sjalen – oftast första steget i inbrytningen. Väven förändras mycket med första tvätt och för en del sjalar så är första tvätt det enda som behövs från att sjalen känns hård och stel till att den är mjuk och fluffig. Mer tips om tvätt hittar du här nedanför under 3.3
  2. Tumla sjalen – Det finns en del sjalar som kan tumlas enligt tvättrådet, men det är relativt ovanligt. Om du vill utnyttja tumlaren för att mjuka upp en sjal så gör du det helt enkelt på eget bevåg, men en liten tur i tumlaren kan göra ganska stor skillnad. Att tänka på när du ska tumla är om sjalen tål värme eller inte. Material som hampa tål värme väl, men andra känsligare material kan med fördel tumlas utan värme. Om du vill tumla känsligare material som ex. bambu så kan det vara bra att bara göra det en kort stund för att fluffa till sjalen lite. Om du tumlar en sjal med ull var noga med att sjalen är helt torr innan du tumlar den (ull ska dessutom helst plantorka) så att ullen inte tovas.
  3. Stryk sjalen – En strykning mjukar upp sjalen. En använd sjal som tvättats kan återfå lite stelhet av själva tvätten och då brukar strykning göra susen. Håll ett koll på tvättrådet vad sjalen tål bara.
  4. Bär i sjalen – Det vanligaste sättet att mjuka upp en sjal. Men ibland kan de vara lite svårare att knyta när de är oinbrutna. Men annars är det en uppmuntrande tanke att den blir mjukare ju mer du använder den.
  5. Sitt på sjalen – Jag är lite slö och brukar sitta på mina sjalar för att mjuka upp dem. Lägg den där du oftast sitter. De små rörelserna du gör hjälper till att mjuka upp väven.
  6. Sov på sjalen – Ännu en metod som kräver liten insats. Bädda med den på eller under lakanet beroende på vad du föredrar och sov så gott.
  7. Dra sjalen genom sjalringar – en lite styggare metod för att bryta in sjalen, jag har även sett de som dragit den mellan spjälorna på spjälsängen (se upp för flisor!)
  8. Fläta sjalen – En sjalfläta är något som ser ut som en fläta, men som egentligen närmast kan liknas vid att ha virkat en längd med sjalen. Börja med att göra en ögla, ta tag i änden närmast öglan och dra sjalen en bit igenom så att en ny ögla bildas och fortsätt så. Video kommer, men tills dess är google din vän, how to braid a woven wrap. Det är enklare än vad det låter i skriven text.
  9. Gör en hängmatta eller gunga – Knyt sjalen runt ett bord eller i gavlarna på en säng eller runt en stadig trädgren. Fantasin är det som sätter stopp. Dubbelknut räcker. Jag brukar knyta en råbandsknop för säkerhetsskull. Lägg syskon i hängmattan eller varför inte lägga dig där själv?

3.3 Allmänt om tvätt och skötsel

I princip alla sjalar kommer med tvättråd, vilket är en bra hjälp när man ska ta hand om sjalen. Ibland är de internationella tvättlapparna inte helt lätta att tyda om man inte är van eftersom de skiljer sig lite från de svenska ibland. Att googla washing symbols kan då vara en bra hjälp för att förstå råden. Om tvättlapp saknas så är det en god hjälp att tänka på att sjalen ska tvättas utifrån hur det känsligaste materialet i den generellt bör tvättas.

Tvättpåse är inget måste, men kan hjälpa till att skydda sjalen eftersom en del maskiner som inte fungerar optimalt kan råka haka fast i väven och dra i den så att det blir små öglor äk. pulls. Om du inte har en påse så kan ett örngott eller liknande som försluts med ett gummisnodd funka lika bra. Om du har en ringsjal så kan du skydda ringarna genom att trä en strumpa över dem och spänna en hårsnodd över för att hålla den på plats.

Tvätta ensam eller tillsammans med annat? Det är inget fel i att tvätta sjalen tillsammans med annat, tvärtom så kan det minska slitaget på sjalen under tvätt. Tänk bara på att tvätta med liknande färger ifall något fäller.

Vilket tvättmedel ska man då välja? Och hur är det med sköljmedel? Två vanliga frågor. En vävd sjal ska helst tvättas med flytande tvättmedel eftersom det lättare blir kvar tvättmedelsrester i sjalen av pulvertvättmedel. Ibland står det i den medföljande foldern att sjalen ska tvättas med pulver, det beror oftast på att det i vissa länder finns tillsatser i flytande tvättmedel som inte är bra för sjalen. Sköljmedel ska helst hoppas över då det påverkar fibrerna i väven negativt.

Tumla sjalen? Jag tar upp frågan om torktumling lite mer under avsnittet om inbrytning ovan. Annars, följ tvättråd och eget huvud.

Att stryka sjalen är ett bra sätt att mjuka upp den efter tvätt, många blir lite tvättstela första tiden efter tvätt, och dessutom undvika att permanenta veck utvecklas. Kolla in tvättrådet och stryk på. En del material som lin och hampa kan man gärna stryka när de är lite fuktiga om man vill. Ull däremot ska helst vara helt torrt innan strykning. Man kan stryka sjalen även om den inte är nytvättad också, bara för att bli av med veck, men tänk då på att inte stryka den om den är fläckig eftersom att fläckar kan sätta sig av värmen.

Hur förvarar man då en vävd sjal på bästa sätt? I de flesta fall spelar det inte så stor roll. En del viker dem fint, andra har dem där de är närmast till hands, eller upphängda. Det man ska tänka på är att sjalar med lin har en tendens att kunna få permanenta veck av att förvaras vikta på samma sätt länge. Så om du ska långförvara en sjal med lin i så föreslår jag att du rullar den. Med ull är det snarare en fråga om risk för skadedjur. Om en ullsjal ska förvaras på en plats med risk för skadedjur så se till att du har en tättförslutande påse runt, en bit cederträ kan också vara bra som komplement.

3.4 Sjalfynd och avvikelser

En väv är ett hantverk och det finns små saker som man kan hitta när man tittar på väven, en del saker som behöver åtgärdas andra normalfynd som är en del av charmen. Tyvärr har jag inga bilder än, men google är din vän. Jag kommer också att samla videor på hur man fixar sådant som kan behöva fixas här så såning om.

  • Avbruten tråd/broken thread – Är när en tråd i väven fastnat i något så att den dragits ut och gått av. Ibland ser man båda ändar, ibland bara den ena. Se upp så att du inte förväxlar det med en vävknut eller trådar som smitit från fållen. Det finns två skolor hur man lagar en avbruten tråd, antingen genom att först knyta ihop tråden och sen väva tillbaka ändarna så att de matchar väven, eller genom att väva in ändarna utan att knyta först. Jag förespråkar att väva in direkt eftersom det gör att tråden kan röra sig med väven. Om man knyter så blir tråden förkortad och därmed extra spänd, något som gör att det blir extra påfrestning på just den tråden och gör att den lättare kan gå av igen. Om man är noggrann när man lagar sjalen så brukar det inte synas efteråt. En lagad broken thread innebär ingen säkerhetsrisk om inte många trådar gått av på samma ställe så att det blivit ett hål.
  • Nub – En liten ojämnhet i tråden i en vävd sjal. Mer vanligt förekommande hos material som lin och hampa, men även bomull och vissa typer av silke. Nubs räknas som normalfynd.
  • Permanent veck – Veck i väven som inte försvinner trots strykning. Förekommer vanligast på sjalar med lin. När vecken är nya så kan de ses som ett enbart kosmetiskt fel, men det finns en risk att sjalen nöts extra precis vid vecket och att väven med tiden försvagas där. Permanenta veck ses oftast nära sjalens fållar. Du undviker dem genom att se till att stryka sjalen ibland om den har mycket tendens till att skrynkla, för att räta ut vecken. Oftast är oinbrutna sjalar mer skrynkelbenägna än inbrutna.
  • Pull/ögla – En ögla i väven kommer sig av att en tråd fastnat i något och dragits ur sitt läge. Påverkar inte säkerheten, men bör lagas så att tråden inte fastnar igen och slits av. Du lagar det genom att följa tråden med en trubbig nål genom väven och fördela längden jämnt igen.
  • Skipped thread – Är en överhoppad tråd i väven. Det är ett vävfel och enbart en kosmetisk avvikelse.
  • Slub – Precis som en nub, men en lite längre bit av tråden som är förtjockad. Igen vanligast hos lin och hampa, men förekommer även hos bomull. Räknas som normalfynd.
  • Tovat/Filtat – Det som gör att många oroar sig för ull är att det är ett material som går att tova. Tovad ull har inte längre kvar samma hållfasthet och beroende på andelen ull i sjalen så kan det påverka sjalens säkerhet. Hur vet man då om sjalen är tovad? För det första så brukar tovningsprocessen inte ske jämt, så sjalen kommer att bli tjockare och mer kompakt fläckvis. Tovad ull krymper så sjalen kommer att bli kortare på längd och bredd. Ullfibrer som tovas ihop gör att mönstret kommer bli mindre skarpt. Jag skrev tovningsprocessen eftersom det är en process, en sjal med intakta trådar men som ser lite tufsigare ut än vanligt kan antingen bara vara använd, men den kan också vara en liten aning tovad. Det är inget tillstånd som är farligt. Oftast är också ullen blandat med andra material som bidrar till hållfastheten. En fullt tovad sjal med relativt hög andel ull kommer dessutom antagligen vara så förändrad att den dessutom är svår att knyta med.
  • Vävknut/Weavers knot – En knut där vävaren skarvat två trådar. Ser oftast ut som två knutna ändar mitt i väven, eller som en knut utan ändar eftersom att dessa kan vara kvar i väven. Ett normalfynd.

4. Märken, marknad och priser

Det finns många märken av vävda bärsjalar och nya dyker upp hela tiden allteftersom intresset för bärsjalar ökar. Det är omöjligt att göra en lista över alla märken, jag tänker inte ens försöka. Men jag tänkte i alla fall förklara en del fenomen som man kan stöta på. Det finns en hel del företag som precis som en vanlig web-butik har sjalar i lager och skickar när man beställer dem. Det finns också företag som har en annan strategi vid försäljning, ofta är det företag där det finns en stor efterfrågan. De kan då istället lägga upp ett formulär på sin facebook-sida där alla som är intresserade av att köpa sjalen får fylla i ett formulär och sen drar företaget lott om vem som får köpa sjalen. För den som är ny kan det verka absurt att ha vunnit en faktura, men det är så det funkar ibland.

Priserna på sjalar kan ibland kännas förvirrande. Varför säljs en begagnad sjal dyrare än den såldes för ny? Varför kostar en del sjalar så vansinnigt mycket? När det kommer till begagnatmarknaden så gäller det som på alla marknader att efterfrågan styr. Vävda sjalar blir oftast mjukare och mer lättknutna med lite användning och de åldras dessutom väldigt lite, därför är det inte säkert att det är särskilt mycket billigare att köpa en begagnad sjal framför en ny. Om det är en fin sjal som många vill ha så blir priset dessutom därefter eftersom många sjalar släpps i begränsade upplagor. Det kan kännas i plånboken vid inköp, men om du är rädd om sjalen och tar väl hand om den så den förhoppningsvis ha kvar en stor del av det värdet när du inte längre behöver den. I alla fall om du säljer den där köparna letar. Mer tips om det under länkar. Priset på nya sjalar påverkas också av många faktorer. Vissa sjalar mängdtillverkas, medan andra tillverkas i små exklusiva upplagor. En del innehåller dyrare material än andra, ekogogiska produkter är ofta lite dyrare än andra precis som när det gäller andra produkter. Hur de tillverkats påverkar också, är sjalen handvävd i europa eller maskivävd i asien? Precis som kläder och andra produker så kan priset variera ganska mycket beroende på faktorer som dessa.

Eftersom det tillverkas så mycket sjalar så kan det vara svårt att hålla reda på alla (det går inte), men sidan slingofest.com har bättre koll än de flesta. Där kan du söka sjalar utifrån tillverkare, mönster, färg, material eller varför inte datum då de släpptes.